Rakel Larsson sträckte ut sig i badkaret. Hon lekte med läppar och tänder längs kanten på det nu tomma champagneglaset. Hon log, undslapp sig ett kort och lågmält fniss. Hon tänkte på det speciella med just den här kvällen. Det som gjorde att hon firade med champagne. Fredagskvällarna brukade hon alltid ägna åt sin egen hemliga lek. För hemlig var den. Än så länge. Det där sista viskade hon leende och tyst för sig själv. Just den här kvällen var värd något alldeles extra. Äntligen hade hon tagit mod till sig och gjort det.
I köket, på köksbänken, låg ett exemplar av Dagens Nyheter prydligt ihopvikt. Hon hade inte läst tidningen. Bara det för henne allra viktigaste. Annonsen. Den som hon själv hade satt in under ”Kvinna söker man”.
Visst var hon kvinna. Ända ut i fingerspetsarna. Och visst sökte hon en man, en man med starka händer. Någon som förmådde uppskatta hennes, om än hemlighetsfulla, sinnlighet. En man att bjuda ut sig för, att hetsa upp. Att ge sig åt. På det viset.
Upphetsningen fick åter fatt i henne, när tankar och med dem fantasier löpte amok bland champagnebubblor och parfymerat skum. Hon sträckte sig över badkarskanten efter vinflaskan, slog upp ännu ett glas och gled sedan, med blossande kinder, tillbaka ner i skummet i badkaret.
”Ni skulle bara veta.”, viskade hon men undslapp sig sedan ett klirrande skratt.
Med ni menade hon dem som trodde att de visste vem hon var. Arbetskamraterna på postkontoret, grannarna, mostrarna. Utåt gav hon ju sken av att vara en annan. En pryd medelålders dam. Det hade blivit en del av leken det också och gjorde bara hemligheten ännu mera upphetsande.
Hon försjönk snart helt i fantasier och erotiska drömmar. Hon skulle inte kunna hålla sig länge till. Den lätta berusningen gjorde väl också sitt till.
Hon skruvade av munstycket till duschen. En varm stråle från duschslangen hjälpte henne sedan att först öka och sedan att lätta på den erotiska spänningen.
(..fortsättning följer...)
© Björn Solum
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar