Bertil Björk satt och skrev vid köksbordet. Något vanligt brevpapper hade han inte hittat. Det fick bli ett som han hade tagit med sig från Frälsningsarméns hotell i Gamla Stan i Stockholm, där han hade tillbringat ett par nätter under en helg förra sommaren. Han hade aldrig varit någon riktig höjdare i skolan, men när han gick ut grundskolan så hade han faktiskt belönats med en femma i betyget i svenska. Att han därför kunde skriva, kände han sig trygg med. Han funderade inte länge. Det blev ett kort brev. Med yvig handstil.
Han hoppades på svar.
”Din annons i Dagens Nyheter har väckt min nyfikenhet. Allt jag själv tänker berätta med detta korta brev är att jag har starka händer. Jag ser med stigande spänning fram emot ett eventuellt svar och att få veta lite mer.
Varma hälsningar,
Bertil Björk
Sjukhusvägen 12, 2 trp.
Småstad”
Att Bertil Björk lämnade ut både namn och adress utan att ens tänka sig för, berodde nog mest på whiskyn. Han tänkte inte ens på riskerna, utan mest på hur han annars skulle kunna få svar. Brevet, som var adresserat till Dagens Nyheter och märkt med ett kontaktnummer, lade han i postlådan nere vid sjukhuset, innan sista tömningen, redan samma kväll.
(..fortsättning följer...)
© Björn Solum
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar